Brandr

If a Jew needs a liver, can you take the liver of an innocent non-Jew passing by to save him? The Torah would probably permit that. Jewish life has an infinite value, he explained. There is something infinitely more holy and unique about Jewish life than non-Jewish life.
– Chabad Lubavitch Rabbi Yitzhak Ginsburgh, Jewish Week (USA’s största tidning för judar).

Del 1 – NationalSocialismen/Sionismen

Israel, den judiska demokratin, saknar idag en författning och även fastslagna gränser. Däremot återfinns i Israel många raslagar vilka skall säkerställa att judar innehar de viktigaste beslutsposterna. Ett krav för att få invandra till Israel är att man kan bevisa att man är jude. Detta innebär att de ca 800 000 äkta semiter som etniskt rensats i krigen och som nu utanför landets gränser förökat sig till omkring 4 miljoner inte får återvända och bli israeliska medborgare. Landet är helt enkelt inte till för dem.

Sionistiska raslagar

Eftersom Israel har raslagar är det naturligtvis förbjudet att gifta sig över rasgränserna, en icke-judisk medborgare får alltså inte gifta sig med en judisk medborgare. Denna finess implementeras genom att giftemål inte anses vara en lika sekulär angelägenhet som det anses vara i exempelvis Sverige. Medborgare i Israel får heller inte köpa land av staten, såvida de inte tillhör den judiska rasen. Jag säger här ogenerat ”rasen”, eftersom jag ovan redogjort för att raslagarna säkerställer att judisk religion och judiskt genetiskt arv är sammanflätade och med tiden oskiljbara. Aveln leder nämligen med tiden ofrånkomligen till en egen israelisk ras, även om det kan argumenteras att judarna tidigare inte varit en enhetlig ras i egentlig mening.

Enligt lag är partier i israelisk version av demokrati automatiskt förbjudna om de motsätter sig en judisk nationalstat. Judar i Israel är alltså i praktiken, i motsats till judar i exempelvis Sverige, förbjudna att arbeta för en mångkulturell stat eller ens en sekulär sådan. Däremot är den israeliska staten internationell på så sätt att den är definerad att ägas av alla världens judar, och inte av landets medborgare. Blodsband går alltså före medborgarskap i en sionistisk stat.

Innan sionisterna lyckades etablera sin nationalstat med hjälp av ”Balfour-deklarationen” i första världskriget och ”Förintelse-historier” i det andra världskriget hade sionisterna en förhållandevis låg ställning inom de judiska samhällena. I konkurrensen med den internationella socialismen, trotskismen, låg sionismen i lä och de religiösa judarna hävdade att sionismen var kättersk eftersom skapandet av en judisk nationalstat efter sionistisk modell skulle innebära att judarna själva tog på sig Guds roll och därmed gjorde sig själva till gudar. Många av dagens sekulära sionister accepterar faktiskt denna tolkning, och hävdar öppet att judarna hädanefter skall vara sina egna gudar i världen. Denna hållning är något som fruktas av många icke-judar eftersom de tolkar det som förslavandet eller förintadet av den egna identiteten.

Moses Hess och den judiska NationalSocialismen

Moses Hess levde på 1800-talet och var mentor till Karl Marx och hans internationella socialism och inspiratör till sionismens officielle grundare Theodor Hertzl. 1862 publicerade Moses Hess boken ”Rom och Jerusalem” och Hertzl refererade sedan ofta till denna bok och till Moses Hess som varandes den förste sionisten. Begreppet sionism myntades dock först år 1885 av Nathan Birnbaum, en blivande kollega till Hertzl inom Sionistiska Världsorganisationen (WZO).

Idag har sionistiskt kontrollerad media intalat människor att de är smarta och upplysta och förmer än andra om de inte tror på ”konspirationsteorier” som sionistiska världsorganisationer, men sanningen är det finns en hel drös av dessa. Ett exempel på en sådan som påverkat svensk politik är Womens International Zionist Organization (WIZO), där Göran Perssons älskarinna och sedermera fru Anitra Steen haft ett stort engagemang; I samband med Anitras intåg i statsministerns familjeliv och hans dåvarande frus uttåg ändrades radikalt Sveriges utrikespolitik till Israels fördel och Socialdemokraterna kom att anamma Folkpartiet Liberalernas israelpolitik. Göran Persson påstod sig dessutom plötsligt vara troende kristen och lät sig fotograferas i tradionell judisk klädsel. Han lät även på skattebetalarnas bekostnad trycka upp propaganda till dessa som utmålade judar som offer och tyskar som omänskliga och barbariska. WIZO finns i minst 12 svenska städer och har sammanlagt ca 250 000 kvinnliga medlemmar samt är registrerad som NGO (Non-Government Organization) av FN. Flera namnkunniga kvinnor i Sverige har kopplingar till denna organisation, bland annat Gudrun Schyman.

Enligt Bonnierpressen delar Sionistiska Världsorganisationen (WZO) varje år ut ett ”prestigefullt pris”, som kallas Hertzl Award. År 2006 gick detta prestigefulla pris till Ted Ekeroth för hans ”exceptionella insatser för Israel och sionismen”, bland annat inom hans partiorganisation Sverigedemokraterna som också de ansluter sig till den internationella liberalismens israelpolitik.

Det viktigaste här att uppfatta är dock att sionismen fanns drygt 20 år innan den började kallas sionism – innan kallades den NationalSocialism. Detta kan tyckas paradoxalt och otroligt, men inte om man förstår i sitt hjärta att det var judarna som skapade socialismen: Moses Hess, farfar till både sionismen och till den internationella socialismen, argumenterade i sina skrifter för att alla länder och alla folkgrupper på jorden skulle smälta samman till ett land och till ett folk, och att en världsregering skulle skapas med internationell socialism som bärande ideologi. Ett undantag skulle dock ges – för judarna! Judarna skulle tillåtas bilda en nationalstat, och där skulle nationell socialism – NationalSocialism – råda!

Detta är naturligtvis inte något som kan läras ut i skolorna utan att raskrig utbryter på gatorna, men det är likväl sant och likväl den politiska praktik vi lever med i dag och ser bevis på varje dag: alla länder och folk smälter samman till ett, eftersom mångkulturella stater implicerar detta, förutom den judiska staten vilken målmedvetet koloniseras av judar samtidigt som den etniskt rensas på icke-judar.

Sionismens världsbild: Kampen mellan ”Arier” och ”Semiter”

Moses Hess hävdade i sina böcker att historien bäst sågs som en kamp mellan ”arierna” och ”semiterna”. Ett exempel på detta är kampen mellan den ariska krigar- och jordbrukarstaten Rom och det semitiska handelsimperiet Karthago och Cato den äldres klassiska slogan ”för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras”, vilket också så småningom resulterade i förintelsen av det nära 700-åriga semitiska riket. Julius Ceasar kom senare att bygga upp Karthago som en arisk skapelse vilken kom att hysa liv nästan exakt lika länge som det första Karthago tills det åter förintades, men nu av de semitiska araberna.

Denna historiska kamp mellan två konkurrerande civilisationer, mellan ”semiter” och ”arier” – i praktiken mellan fenicier/araber/judar och greker/romare/tyskar manifesterade sig i det morderna tidevarvet enligt Moses Hess främst som en kamp mellan judar och tyskar. I Moses Hess sionistiska världsbild var Frankrike en naturlig allierad och Tyskland den yttersta fienden. Förklaringen till detta kan delvis spåras i skillnaden mellan fransk och tysk filosofi, där fransmännen poängterar tanke medan tyskarna poängterar själ. Hess analys var att ”judarna” numera var den överlägsna rasen och att de skulle komma att förinta ”arierna”, och att detta var en naturlig och god ordning förenlig med Darwins läror.

”Hela historien har hittills handlat om en ras- och klasskamp. Raskampen är det ursprungliga och primära, klasskampen är det sekundära. Denna raskamp har i världshistorien främst stått mellan två varandra konfronterande raser: arier och semiter.”
- Moses Hess

Idag ser vi en praktik att exakt alla människor i samhället är överutbildade i kunskapen om att den tyska NationalSocialismen/Hitlerismen ser på judar och sionister som en evig fiende, medan knappt någon människa alls delgivits kunskap om att den judiska NationalSocialismen/Sionismen ser på germaner och Hitlerister och som den eviga fienden. Den traumatisering Förintelsehistorierna till våra skolbarn medför säkerställer också medvetet att germaner tar avstånd ifrån ”sin” NationalSocialism och samtidigt ser emellan fingrarna när judar fortsätter använda sig av den judiska NationalSocialismen som statsideologi i Israel – samtidigt som de predikar mångkultur, världsfederation och internationell socialism för alla andras länder; Folken i germanska länder påtvingas mångkultur och uppmuntras till att föda upp gökungar istället för egna barn, medan judarna etniskt rensar mer land och lebensraum åt sionistiska kolonisatörer i ett krig mot grannfolken som inte ansetts ligga i Israels intresse att avsluta. Krig och ”fiender” är nämligen ett utmärkt vapen för att ena en nation och få folket att bli fokuserat:

”Vi har en ansiktslös och obeväpnad fiende utan ideologi, ledarskap och organisation. Den fienden håller på att få övertaget. Dess namn är assimilation. Det judiska folket håller på att upplösas. ”
- Förenade Israelinsamlingens svenskspråkiga tidning Menorah, 4-97 s. 27

Menorah var en 7-hövdad ljusstake byggd av 30 kilo guld efter Moses instruktioner, och uppvisades som krigsbyte av romarna i sin segerparad efter förstörelsen (Förintelsen?) av Jerusalem år 70.

Ben-Gurion och sionismens praktik

Moses Hess begravdes i Schweiz men grävdes upp och flyttades till Israel av landets förste premiärminister, David Ben-Gurion, och kom därefter att som symbolisk landsfader begravas på Israels första kibbutz – kibbutzen som varandes det praktiska förenandet av nationalism och socialism. Ben-Gurion kallade sig visserligen bolsjevik, men förespråkade internationell socialism och mångkultur enbart i andra länder än Israel. I Israel förespråkade Ben-Gurion ”nationell socialism”. David Ben-Gurion arbetade som terrorist fram till han blev premiärminister för Israel och hans inställning till mångkultur i Israel kan utläsas i följande citat:

”There can be no stable and strong Jewish State so long as it has a Jewish majority of only 60 percent.”

”We must use terror, assassination, intimidation, land confiscation, and the cutting of all social services to rid the Galilee of its Arab population.”

”We should prepare to go over to the offensive. Our aim is to smash Lebanon, Trans-Jordan, and Syria. The weak point is Lebanon, for the Moslem regime is artificial and easy for us to undermine. We shall establish a Christian state there, and then we will smash the Arab Legion, eliminate Trans-Jordan; Syria will fall to us. We then bomb and move on and take Port Said, Alexandria and Sinai.”
- David Ben-Gurion, Israels förste premiärminister

Adolf Hitler hävdade att ju större lögnen var desto fler trodde på den, och menade att judarna var notoriska lögnare medan tyskarna var oförmögna att ljuga trovärdigt. David Ben-Gurion var en sådan jude som passade in i Hitlers världsbild:

”I was in Dachau and Belsen. I saw chambers where hundreds of Jews were put to death every day.”
- David Ben-Gurion

Till och med Simon Wiesenthal-centret förintelseförnekar numera att gaskamrar användes för att döda judar i Dachau och Belsen. Israels grundare David Ben-Gurion är alltså en fräck lögnare! En lögnare vars mål är mångkultur, rasblandning och internationell socialism i alla länder förutom i judarnas land Israel. Där skall judarna etniskt rensa landet och bilda en nationalstat där NationalSocialism skall leda folket till stordåd.

För LOOK magazine berättar Ben-Gurion 1962 öppet om hur han föreställer sig att världen har utvecklats år 1987: Sovjet har då demokratiserats men har tyvärr en fortsatt negativ inställning till världsfederation, USA har förvandlats till en välfärdsstat med planekonomi, Öst- och Väst-Europa har smält samman till en europeisk federation av stater, abortpiller har använts för att stoppa befolkningsökningen i problemländer, försvaret är avrustat och hela världen förutom Ryssland har gått samman i en federativ allians vilken styrs av en högsta domstol i Jerusalem dit världens ”kungar” kommer med mössan i hand i bästa bibel-stil; Enligt David Ben-Gurion är judarna överlägsna andra folk i livsfilosofi och det är därför deras ofrånkomliga roll i världshistorien att sprida upplysning och civilisation till andra folk. För att göra detta krävs naturligtvis en judisk hegemoni, alltså en värld där judar innehar de ledande positionerna och de andra folken underkastar sig frivilligt. Men David Ben-Gurion var noga med att påpeka att detta inte var för judarnas egen skull, utan osjälviskt för de icke-judiska folkens bästa.

Förintelsen av det tyska folket

Efter andra världskriget har vi lärt oss att tyskar är förövare och judar är offer, och att judarna hamnade i kläm utan egen förskyllan på grund av okunskap, rädsla och avundsjuka från icke-judar som inte blivit tillräckligt upplysta och informerade. Genom påkostade dramatiseringar och medveten traumatisering av barn har denna bild etsats fast så skarpt i människors sinnen att det är svårt att acceptera sionismen sanna natur: Under andra världskriget förklarade faktiskt sionister i Irgun och Sternligan krig mot de allierade och föreslog aktivt samarbete med Tyskland, något Hitler dock avvisade. Menachem Begin och Yitzhak Shamir var ledande terrorister i dessa grupper och blev sedan båda premiärministrar för Israel, den förre fick även Nobels fredspris.

Innan andra världskriget gavs det dock en helt annan bild av saken. Då ser vi istället många ledare i västvärlden tala gott om Hitler samtidigt som mycket självsäkra judar i amerikanska tidningar propagerar för krig mot Tyskland och skriver böcker om att förinta hela det tyska folket. Judar dominerar den amerikanske presidenten Roosevelts så kallade ”Brain-Trust” (de som tänkte åt honom) och judar backade finansiellt upp Churchill vilken i 40 års tid oavbrutet hade pläderat krig för att utvidga det anglo-saxiska imperiet och därför kommit att bli marginaliserad i brittisk politik.

”We Jews have spoiled the blood of all the races of Europe. Taken as a whole, everything is Jewdified. Our ideas animate everything. Our spirit reigns over the world. We are the Lords.”
- Dr. Kurt Munzer, The Way to Zion.

”the holy war in the cause of humanity in which we are embarked [...] For the Jews are the aristocrats of the world. From time immemorial they have been persecuted and have seen their persecutors come and go. They alone have survived. And so will history repeat itself [...] We owe it not only to our persecuted brethren but to the entire world to now strike in self-defense a blow that will free humanity from a repetition of this incredible outrage. This time the Jews are the victims, next time it may be the Catholics or the Protestants. [...] the Amsterdam World Economic Conference, where the boycott [of Germany] was unanimously and enthusiastically approved [...] To our shame be it said that there are a few Jews among us, but fortunately only a few, so wanting in dignity and self-respect that they are willing to travel on German ships [...] They are traitors to their race.”
- Samuel Untermyer, The New York Times, August 7 1933

”The Roosevelt Administration has selected more Jews to fill influential positions than any previous administration.”
- Brooklyn Jewish Examiner, October 20, 1933.

”We Jews are going to bring war on Germany.”
- David Brown, President of American Hebrew, Edmonson’s I Testify, page 188, 1934

”You cannot be English Jews. We are a race, and only as a race can we perpetuate. Our mentality is of a Hebraic character, and differs from that of an Englishman. Enough subterfuges! Let us assert openly that we are International Jews.”
- Gerald Soman, ordförande i the World Jewry Fellowship, i dess officiella manifest, January 1, 1935.

”Hitler was right in one thing. He calls the Jewish people a race, and we are a race.”
- Rabbi Stephen Wise, N.Y. Herald-Tribune, June 13, 1938.

”The Second World War is being fought for the defense of the fundamentals of Judaism.”
- The Chicago Jewish Sentinel, October 8, 1942.

Tyskarna inte är mänskliga varelser [...] inget ger sådan glädje som en hög tyska kadaver [...] Döda tyskarna! Döda alla tyskar! Döda! Döda! Döda! [...] Inga i Tyskland är oskyldiga. Varken levande eller ofödda [...] Använd våld och bryt ned den tyska kvinnans rasliga stolthet! Ta dem som ditt rättmätiga krigsbyte.
- Ilja Ehrenburg, i Röda Arméns officiella propaganda

Ilja Ehrenburgs texter är viktiga eftersom förståelsen av hans personpsykologi är en av nycklarna till att förstå vår nuvarande historieskrivning; Ilja Ehrenburg föddes i Ryssland som judisk rikemansson och som bolsjevik-revolutionär fick han Leninorden två gånger, Stalinpriset två gånger och även vid ett tillfälle Stalins fredspris. De flesta historiker anser att det var hans hatpropaganda mot tyskar som bar ansvaret för de miljontals systematiska serie-våldtäkterna mot tyska kvinnor för att “knäcka deras rasstolthet” och avla bort tyskarna som folk. På fältet uppmuntrades speciellt soldater med asiatiskt utseende att utföra våldtäkterna. Hundratusentals germanska kvinnor dog under dessa systematiska övergrepp.

I Sverige skrev Ilja Ehrenburg för liberalen Torgny Segerstedts Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, den tidning som vid ett par tillfällen blev konfiskerad av Sveriges samlingsregering eftersom den ansågs hota rikets säkerhet. Dessa konfiskeringar bidrog till att göra Ilja Ehrenburg till ett populärt namn i Sverige efter andra världskriget. Ilja Ehrenburg anses också vara den som först förknippade siffran “6 miljoner” med antalet döda judar i tyska koncentrationsläger och han åkte under en period runt i USA och samlade pengar för sin sak genom att visa upp tvålar som han påstod att tyskarna hade tillverkat av fett från judiska fångar i koncentrationsläger.

Enligt Västtysklands regering uppgick den Sovjetjudiska etniska rensningen av tyskar till 11,7 miljoner människor varav 2,1 miljoner av dessa dödades. Det är viktigt att förstå att den etniska rensningen, morden och terrorn mot tyskarna fortsatte många år efter andra världskrigets slut. 1,9 miljoner tyska kvinnor beräknas av våldtagits av de omkring 4 miljoner röda soldater som deltog i fälttåget mot Tyskland. 292 000 barn föddes som ett resultat av dessa massvåldtäkter, men omkring det tiodubbla – över 2 miljoner kan ha aborterats. Enligt uppgifter från läkare lyckades i östra Tyskland endast omkring 10 procent av de tyska kvinnorna mellan 15 och 50 år undkomma våldtäkt och det förekom att unga tyska flickor frivilligt skaffade sig en sovjetisk partner i ett försök att erhålla skydd emot fortsatta serie-våldtäkter.

Morgenthau-planen – Germany must perish!

”certainly sterilization of the German People cannot but be considered a great health measure promoted by humanity to immunize itself forever against the Virus of Germanism. The population of Germany, excluding conquered and annexed territories, is about 70,000,000, almost equally divided between male and female. To achieve the purpose of German extinction it would be necessary to only sterilize some 48,000,000 —a figure which excludes, because of their limited power to procreate, males over 60 years of age, and females over 45.”
- Theodore Kaufman, Germany must perish!, 5 månader innan USA inträde i kriget.

”There is the illusion that the New Germany left after the annexations can be reduced to a ‘pastoral state’. It cannot be done unless we exterminate or move 25,000,000 people out of it.”
- Herbert Hoover, isolationist och anti-kommunist och USA’s president 1929-1933

Det Herbert Hoover talade om var Morgenthau-planen. Henry Morgenthau, judisk finansminister i USA, skapade 1944 Morgenthau-planen som innebar att Tyskland inte skulle tillåtas återuppbygga sina industrier utan skulle tvingas bli ett jordbruksdominerat land. Denna plan fastställdes under Potsdam-konferensen och hade under namnet JCS 1067 (”take no steps looking toward the economic rehabilitation of Germany”) stort inflytande på de allierades politik gentemot Tyskland de två första åren efter krigsslutet, och var delvis ansvarig till att miljoner tyskar dog av svält och umbäranden. Samtidigt svältes miljoner tyska soldater ihjäl i den hämndlystne judiske generalen Eisenhowers koncentrationsläger medan den tyskvänliga generalen Patton enligt fruns uppgifter mördades av de allierades agenter.

Omkring 4 miljoner tyskar användes 1947 som slavarbetare utomlands. Den främsta anledningen till att denna politik ändrades och ersattes av den samhällsuppbyggande Marshall-planen var att Stalin började bedriva en isolationistisk och sovjetimperialistisk politik och avfärdade Roosevelts och hans judiska rådgivares förslag om politisk integration mellan USA och Sovjet i FN’s regi. Som morot till Stalin använde internationalisterna bland annat ett förslag om att FN skulle förvalta världens, vid den tidpunkten USA’s, alla kärnvapen. Det är detta som kallas ”Baruch-plan for world government” efter Roosevelts judiske rådgivare finanskapitalisten Bernard Baruch som typiskt nog förespråkade att USA skulle använda sig av planekonomi. Barach skapade också det ökända Council of Foreign Relations (CFR) tillsammans med de internationella bankirfamiljerna Rockefeller, Morgan och Warburg.

”The CFR [Council On Foreign Relations] is the American Branch of a society which originated in England and believes national directives should be obliterated and one-world rule established. I know of the operations of this network because I have studied it for twenty years, and was permitted in the early 1960’s to examine its papers and secret records… I believe its role in history is significant enough to be known.”
- Dr. Carroll Quigley, Professor of International Relations, Georgetown University Foreign Service School, Washington, D.C., förespråkare för en världsregering och mentor till Bill Clinton som tackade Quigley i sitt installationstal som president 1992

Del 2 – NationalSocialismen/Hitlerismen som imitation av judendomen

All through the past, the anti-Semites perceived intuitively, though vaguely, that the Jews will inherit this earth, and that all other races will either disappear altogether or they will become Jews and they will together with the Jews inherit this earth. This was the mortal dread of the anti-Semites. It was the dread that is felt by one who faces the yawning mouth of the serpent who is about to swallow him. Judaism appeared to the anti-Semites as a serpent that is about to swallow them. It was not only the dread of death but worse still, it was the dread of being swallowed by the serpent Judaism and be turned into Jews.
[...]
What is nazism ? Nazism is an imitation of Judaism; nazism adopted the principles and ideas of Judaism with which to destroy Judaism and the Jews.
[...]
ordinary men fight their adversary by endeavoring to belittle the adversary, to treat him with contempt and to ridicule him. This is a suicidal method, for by this they shut their eyes to the merits and virtues of the adversary, and for this they pay a terrible penalty. But the great man fully recognizes the merits and virtues of the adversary, endeavors to acquire those merits and virtues, and thus prepares himself to meet the adversary successfully.
[...]
Hitler fully recognized the merits and virtues of the Jews, and he convinced himself that, unless the Aryan nations will unite against the Jews, the Jews will destroy them. To convince the Aryan nations of this, Hitler wrote his work, Mein Kampf. In this book Hitler endeavors to convince the Aryan nations that the Jews are a world menace, that they would destroy the Aryans, their culture and their world, and would inherit the earth. But to convince the Aryans of this, Hitler, like Balaam, recognizes the merits and virtues of the Jews, and advises the Aryan nations to endeavor to acquire those merits and virtues; otherwise, they will be destroyed by the Jews. Since the days of Balaam, Hitler is the first anti-Semite that was great enough to adopt this method.
[...]
I stated that nazism is an imitation of Judaism; nazism adopted the principles and ideas of Judaism with which to destroy Judaism and the Jews.
[...]
Since nazism is determined to destroy Judaism; since, as we shall presently see, Judaism is infinitely superior to nazism, it follows that Judaism will overcome and absorb nazism. Since Judaism roots deep in the blood of the Jews, while nazism roots deep in the blood of the German Aryans, the Jews will overcome and absorb the German Aryans.
[...]
We shall see that nazism is nothing else than an imitation of Judaism; nazism adopted the principles and ideas of Judaism. Likewise, the nazis are trying hard to imitate the Jews.”
-Rabbi Harry Waton, A program for humanity, New York 1939

”The National Socialist movement in Germany from 1933–1945 is a departure from Western tendencies toward universalism and muted individualism in the direction of racial nationalism and cohesive collectivism. The evidence reviewed below indicates that National Socialism developed in the context of group conflict between Jews and gentiles, and I propose that it may be usefully conceptualized as a group evolutionary strategy that was characterized by several key features that mirrored Judaism as a group evolutionary strategy.

The point here will be that Hitler viewed both Judaism and National Socialism as group evolutionary strategies. However, the perception of group conflict between Jews and gentiles as a central feature of German society long predates Hitler. The literature on 19th-century German anti-Semitism indicates a perception among gentiles that Jews and gentiles were engaged in group conflict. There are National Socialism as an Anti-Jewish Group Evolutionary Strategy also detailed proposals for gentile group strategies in opposition to Judaism.”
- Kevin MacDonald, National Socialism as an Anti-Jewish Group Evolutionary Strategy

Det rabbinen Waton och professorn MacDonald säger är alltså i praktiken att Nationalsocialismen är ett ”verktyg” judarna använt i årtusenden, och ett verktyg tyskarna kopierat av judarna för att övervinna judarna och därmed lyckas överleva som eget folk. Värt att notera är att idag är ”Verktyget” förbjudet i Tyskland, medan ”Verktyget” är statsideologi i Israel… Det är följaktligen relevant att tala om Nationsocialismen/Hitlerismen och NationalSocialismen/Sionismen som två besläktade ideologier vars olikheter främst stämmer ifrån skillnader i respektive etnicitets folksjäl.

Skillnader mellan Sionism och Hitlerism

Det passar sig kanske att påpeka att NationalSocialismen/Sionismen och NationalSocialismen/Hitlerismen även skiljer sig åt en hel del. Delvis kan detta förklaras med att sådana tankesystem som vunnit så stort gehör inom respektive folk kan argumenteras stämma ifrån någon form av ”folksjäl”. Exempel på detta är att NationalSocialismen/Hitlerismen har Hakkorset som sin symbol medan NationalSocialismen/Sionismen har Davidsstjärnan som sin; Båda dessa symboler är så uråldriga att de kan hävdas vara nedavlade arketyper. Människor som anser sig vara alltför ”moderna” för att bry sig om arketyper kan finna tröst i att Hitler ansåg att NationalSocialismen/Hitlerismen var mer än en ideologi och mer än en religion – den var en livsåskådning. En praktik av detta är att NationalSocialismen/Hitlerismen mycket mer tydligt än sionismen poängterar Darwinistiska sanningar och närheten till naturen som ideologiska fundament.

En annan är den att NationalSocialismen/Hitlerismen anknyter till den indo-europeiska cykliska världsbilden med födelse-undergång-återfödelse och därav i relativt hög grad hyllar kampen för kampens skull, oavsett om den är hopplös eller hoppfull, och i lägre grad prioriterar slutliga mål som förr eller senare passeras och därmed förlorar sin relevans (medlen helgar ändamålet). Den judiska NationalSocialismen/Sionismen har å sin sida en större kontaktyta med den bibliska linjära världsbild internationella socialister och internationella liberaler delar, där historien har en början och ett slut och där målet är utopiskt och så fint och vackert att det kan motivera vilka grymheter och övergrepp som helst i nuet (ändamålet helgar medlen). I denna världsbild lovas varje krig vara det sista, och därför kan folket tolerera att just detta krig förs utan heroism eller moral; Enbart i en värld där krig förväntas vara en återkommande realitet behövs fasta spelregler för att undvika en ond spiral av allt mer hänsynslösa prejudikat.

”A religion does not fall from the sky, nor does it arise from historic or material conditions; a religion is the manifestation of the soul of a race or of a people; it manifests the destiny of the race or of the people. The destiny is intuitively perceived by the foremost of the race or of the people. And this is the reason why a race or a people rises and falls together with its religion. This means that the race or the people rises and falls with its soul.

The Jews differ from all other races and peoples because of Judaism; Judaism differs from all other religions because of Jehovah; and Jehovah differs from all other gods. All other gods dwell in heaven. For this reason, all other religions are concerned about heaven, and they promise all reward in heaven after death. For this reason, all other religions negate the earth and the material world and are indifferent to the well-being and progress of mankind on this earth.

But Jehovah comes down from heaven to dwell on this earth and to embody himself in mankind. For this reason, Judaism concerns itself only about this earth and promises all reward right here on this earth. The Kingdom of God is to be realized right here on this earth. The immortality which men are to enjoy, they will enjoy right here on this earth.”
- Rabbi Harry Waton, A program for humanity, New York 1939

”Build a Homeland or die trying – David Lane”

Mexicos integrering i USA

”I have proudly affirmed that the Mexican nation extends beoynd the territory and close by its borders and that mexican migrants are an important – a very important – part of it.”
Ernesto Zedillo, Mexicos president, 1997

Mexico håller på att integreras i USA. Men för att genomföra denna integration krävs hårda tag. Mexico lider nämligen av den sjukdom som är typisk för just USA’s allierade i Latinamerika – det är till stora delar ett laglöst land. Medan ”Plan Colombia”, som ni kan läsa i John Kerry’s dialog med Hillary Clinton, inte alls har minskat droghandeln utan enbart haft effekt på de väpnade grupper i Colombia som just motsätter sig USA’s inflytande över landet, måste ”Plan Mexico” av nödvändighet fokusera mer på de renodlat kriminella aktörerna. Därmed inte sagt att ”War on Drugs” i Mexico verkligen kommer att bli ett krig mot knarket, men sannolikt kan vi förvänta oss ett krig mot de kriminella organisationer, karteller om man så vill, som livnär sig på bland annat handel med knark och människor. En ”Colombiasering” av Mexico är alltså att vänta med ökade politiska spänningar då kartellerna för sin överlevnad tvingas börja bedriva politik och militären vänder gevären mot den egna civilbefolkningen.

Plan Mexico

För att kongressen skulle godkänna ”Plan Mexico”, eller ”Merida Initiative” som den också kallas, krävdes att Mexicos president Calderon visade framfötterna och började rensa Mexico från de kriminella element som inte jobbar till USA’s fördel. Detta har av Calderon kallats ”Operation Clean-Up” och har dels inneburit en Kafka-liknande situation för de många högt uppsatta mexicaner inom militären och polisväsendet som har arresterats efter hemliga vittnesmål av USA-kontrollerade vittnen med skyddad identitet. Dels har det inneburit regelrätta strider med människor i och kring den organiserade brottsligheten och slummen i Mexico. Det har gått så långt att the U.S. Joint Forces Command nu skriver i sin Joint Operating Environment (JOE 2008) rapport:

”In terms of worse-case scenarios for the Joint Force and indeed the world, two large and important states bear consideration for a rapid and sudden collapse: Pakistan and Mexico.
[...]
The Mexican possibility may seem less likely, but the government, its politicians, police and judicial infrastructure are all under sustained assault and press by criminal gangs and drug cartels. How that internal conflict turns out over the next several years will have a major impact on the stability of the Mexican state. Any descent by Mexico into chaos would demand an American response based on the serious implications for homeland security alone.”

www.elpasotimes.com: Could Mexico collapse?

Märk de ”ryska” undertonerna i den sista meningen i citatet ovan… Lägg även märke till omröstningen på elpasotimes: för närvarande har 63% av över 24 000 svarat ”Yes, the drug lords are taking over”

Rent praktiskt kommer ”Plan Mexico” att innebära en infiltration av USA-agenter i den mexicanska byråkratin, där mexicanska agenter måste underordna sig USA’s regler och tester, bland annat lögndetektortester. Den kommer också att innebära en ”EU-anpassning”, eller USA-anpassning rättare sagt, av de mexicanska lagarna och sannolikt också en underordning av den mexicanska underättelsetjänsten. Den mexicanska logistiken kommer också att USA-anpassas eftersom Plan Mexico kommer att innebära stora åtaganden för USA’s ambassad i Mexico och framförallt för dess militära avdelning (Försvarsdepartementet, National Security Agency, CIA, DEA, FBI, m.fl.).

”Fri rörlighet för varor och tjänster” (varor och människor)

Plan Mexicos ekonomiskpolitiska motsvarighet kallas Security and Prosperity Partnership (SPP). CNN’s nyhetsankare Lou Dobbs har presenterat SPP som en plan för att skapa en Nordamerikansk Union, liknande EU, av Canada, USA och Mexico. I Canada finns farhågor om att USA’s säkerhetsagenda skall tvångsöverföras till Canada och att USA skall ta kontrollen över Canadensiska naturresurser som t.ex. färskvattnet (Plan röd, USA’s planerade krig mot England på 1930-talet). Många parlamentsledamöter har också hävdat att processen har varit illegal och utan möjlighet till folklig eller parlamentarisk insyn. Helt klart är att den propaganda som föregått skapandet av SPP har bestått av skräckscenarior om internationell terrorism och gränsöverskridande brottslighet och ett förnekande av den klassiska ”Westphaliska” bilden av vad ”nationell säkerhet” innebär.

Så vad kan då hota denna integration mellan USA och Mexico, förutom skäggiga survivalister som med geväret i hand bygger stängsel? Det största hotet mot integreringen av Mexico och USA är faktiskt en valseger för den mexicanska vänstern, eftersom detta – om valsegern faktiskt resulterar i ett maktskifte – skulle medföra allianser med USA-kritiska länder som Cuba, Venezuela och Ryssland, ökad ekonomisk orientering och integration av Mexico gentemot de Sydamerikanska ekonomiska unionerna och sist men inte minst en ökad etnisk profilering. Precis som det finns européer i Amerika som önskar bevara sin kultur finns det mexicaner i Amerika som önskar bevara och utveckla sin kultur. Och denna senare kraft, denna etniska medvetenhet, har aldrig varit starkare än den är nu.

”We are mexicans that live in our territories and we are mexicans that live in other territories. In reality we are a 120 million people that live together and are working together to construct a nation.”
Vicente Fox, Mexicos president, 2004

(Del 1 kan ni läsa här)

”The people are opposed to it, but the Administration seems to have ‘the bit in its teeth’
- Charles A. Lindberg”

Isolationism eller interventionism?

Att USA är en viktig maktfaktor i världen är säkert uppenbar för alla. Att politiken gentemot Mexico’s medborgare är vad som avgör USA’s framtid är antagligen fortfarande inte i allmänhetens kännedom. Kort förklarat kommer en ökande integration av USA och Mexico att leda till att den demografiska vågen snabbt och för överskådlig tid tippar över till ”mångkulturens” fördel. I USA finns det därför idag två krafter som båda är starka; den ena ”isolationistisk” och den andra ”interventionistisk” för att använda en enligt mig passande historisk parallell…

I måndags den 12 Januari var Mexicos president Calderon i vita huset för att träffa den numera rätt impotenta presidenten Bush. Bush och Calderon’s presidentskap liknar varandras på så sätt att ingen av dem kom till makten genom att få flest röster i valet. Till skillnad från USA’s medborgare visade mexicanerna mer otacksamhet mot etablissemangets påföljande justering av valresultatet. Calderon’s möte med Bush avslöjar dock den politiska maktlösheten alla världens folkvalda lever under (möjligen undantaget påstådda ”despoter” som Putin och Chavez):

Bush: ”And secondly, I want to thank you for your steadfast support of trade. I’m a big, strong believer in NAFTA. NAFTA has been good for the United States of America, and NAFTA has been good for Mexico. And I want to thank you for that.”

Calderon’s tolk: ”In the United States, excuse me, as a result of NAFTA.”

Som undertonen i dialogen visar oss är Calderon inte helt nöjd med NAFTA-avtalet. Men detta är något som är oacceptabelt att uttrycka offentligt om man vill fortsätta vara president i Latinamerika utan att behöva underordna sig El Comandante. Den politiska praktiken för en man med Calderons allianser är att antingen acceptera ett utökande av frihandelsavtalen eller också sätta sig på tvären och försvara det rådande avtalets fördelar. Det mest positiva från hans synvinkel kan ha varit att frihandelsavtalet NAFTA har skapat en våg av arbetslöshet i norra Mexico som drivit mexicaner, lämpligt nog de som är just oppositionens kärnväljare, in i USA som illegala arbetskraftsinvandrare. Dessa invandrare har varit duktiga på att skicka dollar till Mexico och har lättat den demografiska misären – i Mexico… På makronivå vill säga; på individnivå har avtalet naturligtvis drivit tiotusentals småbönder i konkurs när storbönder i USA kan dumpa sitt produktionsöverskott i Latinamerika istället för att använda den traditionella metoden – att bränna upp överskottet.

Obamas allians med Calderon

Givetvis träffade Calderon också Barack Obama. Och Obama hade med sig den som ordnat media-hypen vilken förde honom till valseger – den ökände Rahm Emanuel. Obamas pressekreterare släppte bland annat följande information:

”President-elect Obama was joined by Chief of Staff Designee Rahm Emanuel, National Security Advisor Designee General Jim Jones (Ret.) and White House National Economic Council Director-Designee Lawrence Summers.”

Förstår man Vita huset’s organisationsform förstår man att det inte är normalt att ta med sin ”Chief of Staff” på ett möte med Mexico’s president på neutral mark (Mexican Cultural Institute i Washington DC). Att göra detta är som att ta med sin ”consigliere” om man är yrkeskriminell eller sin chef för säkerhetspolisen om man är en junta-diktator. Rahm kan inte ha varit på mötet i någon annan roll än som en ”hammare”, en ”enforcer”, för att säga de hårda saker hans boss (Obama) inte vill ta i sin egen mun. Rahm Emanuel är också känd som just en tuff hetsporre som inte räds starka och hotfulla angrepp. Han har också gjort sig känd i kongressen som en av de starkaste NAFTA-supportrarna.

Jag vill påpeka att jag inte ser Obama som en helt igenom judisk marionett, ur ett Israeliskt perspektiv är Obama ett våghalsigt parti. En sådan som Obama kan nämligen få för sig vad som helst. Men att Rahm och de övriga korrumperade männen som styr i och kring Chicago skulle allierat sig med Obama utan att få något lovat i utbyte är osannolikt. Man får komma ihåg att både Emanuel och Obama kommer ifrån en region i USA där man inte tvekar att sälja politiska ämbeten till högstbjudande. Att de valde att satsa på Obama trots osäkerheten kring hans psykologiska profil och inte på det öppna kortet McCain säger också att de skiftar fokus från Ryssland och dess slaviska allierade samt från Irak och från hela den militära strategin, till andra delar av världen och till ekonomiska strategier och till radikala ekonomiska förändringar av världsekonomins uppbyggnad. En sak de kan ha blivit lovade är en ”New Deal” innefattande bland annat en världsriksbank. En annan mer uppenbar sak som de kan ha blivit lovade är en ny radikal politik gentemot Mexico och övriga Sydamerika. Bland det som tyder på detta finns de uppgifter som visar att Hillary Clinton har svängt i flera fundamentala frågor sedan hon i egenskap av blivande utrikesminister underordnade sig Obama och Rahm Emanuel – som ni kan se av John Kerrys mycket intressanta frågor till henne:

http://www.foreignpolicy.com/files/KerryClintonQFRs.pdf

(Med början på sida 69 fortsätter John Kerry subtilt att driva sitt gamla stöd för mänskliga rättigheter i Latinamerika och tillika motstånd mot USA’s inblandning i narkotikahandeln, bäst exemplifierat av hans delaktighet i Senatens utredning kring den illegala finansieringen av Iran-Contras affären.)

USA’s relation med Latinamerika

De senaste årens politik har nämligen reducerat USA’s allierade i Latinamerika till ett fåtal stater, mest noterbara Mexico och Colombia. Istället har de Latinamerikanska staterna försökt bilda egna frihandelszoner, med EU och AU som förebilder, och värjt sig mot NAFTA och annat ”amerikanskt” inflytande. Oppositionen mot USA och Israel har därmed aldrig varit större i Sydamerika. Framförallt Chavez och Morales tvekar inte att utvisa Israeliska ambassadörer och hota Colombia’s regering med krig. Det skall noteras att det judiska inflytande i norra Sydamerikas storstäder är starkt och att detta folk hela tiden driver på för mer frihandel och allianser med USA. De som offras i den processen är den stora majoriteten av fattiga rasblandade människor på landsbygden. I länder som Colombia, Venezuela och Bolivia är social klass samma sak som ras och den sociala rörligheten lika trögflytande.

”Where I come from, every child that is born poor will die poor”
- Shakira Mebarak Ripoll, UNICEF ambassadör

Så vad kan vi förvänta oss att Obama skall driva för politik gentemot Latinamerika? Vi kan vänta oss avspänning mellan USA och Cuba, samt mellan USA och Venezuela. Ett öppnande av handel gentemot Cuba kan komma med början ca ett halvår efter annonseringen av Castro’s död, vilket är något som kan komma att ske i slutet av denna månad. Redan förekommer rapporter om ökat militärt samarbete mellan Ryssland och Israel och om det första officella mötet mellan Chavez och den judiska ashkenaziska oppositionen i Venezuela. För Mexico – USA’s mjuka underliv, dess barn och framtid – finns enbart ökande ekonomisk och social integrering?

(Del 2 kan ni läsa här)

Om Gud är med oss vem är då emot oss?

Muntligt berättande – Inledning

En viktig del av vårt kulturarv är den del som förs vidare genom muntligt berättande. Idag har denna kulturbärare näst intill försvunnit, och istället delvis ersatts av sång och filmer ifrån produktionsbolag i Hollywood. Jag vill att vi återupptar det muntliga berättandet, och genom detta för vidare kunskap om våra myter, våra kollektiva arketyper och våra lärdomar ifrån ett gemensamt förflutet. Jag inleder därför parallellt med min övriga gärning på motpol en serie jag kallar ”muntligt berättande” i syfte att vårda och sprida vårt kulturella arv, från Frejs dagar till våra!

Jag vill se att vi använder muntligt berättande som en del både i vår politiska kamp och som en del i vårt sociala samspel med varandra innanför och utanför vårt kamratskap. För att det muntliga berättandet skall sprida sig och vara användbart måste berättelserna, sagorna och myterna formuleras på ett annat sätt än många av oss är vana att uttrycka sig på: Det som sägs får inte ha en akademisk prägel. Tvärtemot vad som gäller vårt övriga arbete är detaljer inte viktiga just när det gäller muntligt berättande. Färg på jackan och kaliber är inte det intressanta, inte ens historisk korrekthet är primärt, det intressanta är känslan och förståelsen som överförs samt att myterna ihågkoms och kan återberättas utan alltför stor modifiering. Jag hoppas därför med tiden kunna utveckla ett språk anpassat för detta.

Muntligt berättande – Del 1 – Nils Dacke

Nils Dacke levde i Småland på 1500-talet då Gustav Vasa var kung i Sverige. Kungen försökte med alla medel öka sin makt, han dubbelbeskattade andra länsherrars bönder, han ersatte baronerna med fogdar och han utvisade påvens biskopar och införde en protestantisk statskyrka. Genom fogdarna kunde kungen kontrollera landskapen hårdare och vanligt folk fick mindre frihet att vara sig själva och hålla sina lokala traditioner vid liv. De nya skatterna och de hänsynslösa fogdarna gjorde folk missnöjda, och den gamla katolska religionen gav moraliskt stöd åt män som gjorde uppror mot kungen. Dessutom anställde kungen en massa tyska rådgivare med utländska idéer om hur ett land skall styras.

Nils dödar fogden

När Nils Dacke var i 20-års åldern dödade han en fogde, men lyckades lösa detta genom att betala böter (wergeld) till fogdens anhöriga. Eftersom fogden var så hatad hade Nils inga problem att samla ihop ungefär 10 årslöner för en riddare och betalade detta för fogdens liv. När Nils Dacke sedan var i 30-års åldern blev han ledare för ett bondeuppbåd på omkring 30 personer som ville hämnas på en fogde som mördat en bonde. Eftersom en fogde var polischef, åklagare, domstol och skarprättare tyckte Dacke att blodshämnd var den enda möjliga rättvisan att få. Denna blodshämnd gjorde att han hamnade i krig med kungen, som kallade Nils för ”Skogstjuven”. Kriget mellan bonden Nils och kungen Gustav kom att kallas Dackefejden.

”gammelt och fornt”

Dackefejden

Från början gick kriget bra för Dacke eftersom bönderna hade en ny stridsteknik och Nils kontrollerade snart hela östra delen av Götaland trots att både svenska och danska kungen anföll dem från var sitt håll. Men kungen gjorde som kungar brukar göra och slöt fred så att han kunde förbereda sig bättre.

Julfirandet på Kronobergs slott

I fredsavtalet fick Dacke Småland att styra över som länsherre. Eftersom Dacke och Gustav fortfarande var fiender kom Småland att bli en autonom del av Sverige. Höjdpunkten på denna frihet var upprorsmännens julfirande på Kronobergs slott. Under dessa dagar återinförde Nils Dacke många av de traditioner som kung Gustav avskaffat, bland annat de katolska gudstjänsterna. Tyskarna i Hansan eftertraktade den svenska tronen och sände bud till Nils om en allians men Nils tackade nej till hjälp från tyskarna. Tyskarna var en viktig maktfaktor i Sverige under denna tid och en stor invandrargrupp i städerna.

Dackefejden fortsätter

När kungen hade förberett sig klart med tyska legosoldater bröt han vapenvilan och anföll med ryttare och kanoner och tio gånger så många soldater som förra gången. Bönderna hade byggt barrikader runt om i skogarna och försvarade sig väl trots att de var färre men Nils blev i en strid på sjön Hjortens is skjuten i båda benen.

Nils dör i Rödeby skog

När Nils blev sårad föll upproret ihop och kungen mutade de andra ledarna att sluta fred. Nils var nu på flykt och försökte samla män till ett tredje uppror vilket var svårt. En skön natt någon av de sista dagarna i Juli blev Nils förrådd och mördades av kungens agenter i Rödeby skog en bit in på den danska sidan av gränsen. Hans familj utrotades, de kvarvarande upprorsledarna avrättades och upprorsmännen förvisades till Finland.

Efter fejdens slut

Resultatet av upproren blev dock att kungen avskedade de tyska rådgivarna och istället anställde svenska rådgivare, och började satsa på att ha svenska soldater, gärna ifrån Småland, istället för att anställa tyska legosoldater. Om man vill kan man komma ihåg att på sin tid ansågs Nils vara den störste av skurkar och terrorister, fast att han ändå uppnådde tillräckligt mycket för att idag stå som staty i många svenska orter.

Set afloat.
They drift away.
I reach to save them.
But how can I save those who won’t save themselves.
Deny the flow.

Historien ger oss en bild av en kamp mellan olika folkslag, där majoriteten av folkslag gått under. En del vill ärligt frigöra sig ifrån denna ordning, och skapa en mer upplyst människa, Den Nya Människan, Kosmopoliten. I Joyce’s novell Ulysses säger en karaktär ”history is a nightmare from which I am trying to awake.”. Detta visar oss hur djupt i våra själar denna roten till kampen sitter. Skapandet av Den Nya Människan är därför lika naivt att praktisera sig av som en ensidig avrustning av vårt försvar vore. För att vi skall lägga ned våra vapen krävs att alla andra gör det också, och de som mest förordar denna nedrustning är de som är först på att flytta fram sitt folks positioner och kräva sin rätt till upprustning. Dessutom kan denna ordning aldrig gynna oss.

När nu vårt folk går mot sitt öde, och de flesta inte ens vet om det, kommer majoriteten att svepas med i flodvågen. Ragnarök. Men det fåtal av oss arier som har kvar en cyklisk världsbild kommer positionera oss för att återuppbygga vår ras. Vi vet att detta inte är slutet, utan början på en ny början. A firestorm to purify. Vårt viktigaste vapen är att hålla fast vid en idé om att vi i framtiden skall skapa en ny livsdugligare ras som kan överleva våra fiender. Vi accepterar sorgset att den förtappade majoriteten sköljs iväg ut i atlanten. Vi ger dem råd hur de skall rädda sig själva. Och vi som har de gener i oss, förfäder i oss, som skriker åt oss att rädda oss själva – vi överlever.

Innocence is so beautiful.
Can temptation be so strong?
They reach out to touch the water.
Now the current drags them on.
Save yourself.
Revolt.

They drift now to the ocean.
I watch them passing through choking on the water.
Marked with stains they can’t remove.
Deny the flow.
See the stone unprotected.
Yet undirected.
Can’t be washed down.
The violent waters flowing wildly.
Hit the stones.
Are forced around.
Standing fast.
It has it’s beauty.
It’s focus unmoveable.

I see the stone as inspiration.
For it’s surrounded.
Yet uncontrolled.
Deny the flow.
Deny.
Set adrift.
They drift away.
I reach to save them.
But how can I save those who won’t save themselves.
Goodbye.
Save Yourself.
Revolt.